Godmorgon..


min Gud

Dom säger att det är hårdare nu,
med lågkonjuktur finanskris som framskritt med välfärdståget som spårade ur
Men det jag inte har råd med just nu
hade jag heller aldrig råd med förut..

Det är inte det att jag är feg, jag tror på Gud, inte rädd för dig
men jag har varken råd med advokat, skadestånd eller fängelse
Prioritet nummer ett är fortfarande mat på bordet
och göra allt för min drottning jag valt att vara trogen

Med handen på korset som jag bär vart jag än är..
En rik blir aldrig offer i vår värld vart vi än är..
Vi tränar ju varje dag

Jag lyssnar på musik om rastafaries som flyr med marijuana...
haha.. som man lärde sig i skolan var värsta samhällsfaran
men de var Svenssons alkoholvanor förstörde min brors bukspottskörtel
Vi satt där, bara stirrade ut genom sjukhusfönstret

Och det vi just nu drömmer om mest i vårt liv
är att inget ska tynga ner ens axlar... plus en femma med weed
och lite reggaemusik
på sin höjd kanske ett glas med lite Hennessy i

Och gräset var ändå..
Grönare på andra sidan ån
För oavsett vad vi sår..
Skördar vi just samma skit ändå

Så jag sänker min blick, tänder en spliff
för min syster som senaste året tappat hälften av sin vikt
och bara får höra, hur mår du, vad har hänt dig men
hon ser fortfarande grym ut.. har inte mått så bra på länge

Ja, jag tänder den tack vare min bror som drar in cash ett litet tag
han hookade ett kilo gräs, fick råd till hyra, bärs och lite mat
För brodern som tappade kontrollen mot sin brud
slängde ringen i ansiktet, den här gången tog det slut
Hon hade aldrig sett honom sån
men kom tillbaka, nu rädd för honom
Men han han är ännu räddare för sig själv,
snälla Gud hjälp honom då

Han sa att vi bär på knas för en hel värld
Jag svara jag vet man..

Och gräset var ändå..
Grönare på andra sidan ån
För oavsett vad vi sår..
Skördar vi just samma skit ändå

Vi tränade ju varje dag
Våra brudar driver oss galna och
vi tror att det behövs för man behöver nån som tar ner en på jorden tills vi dör

Men när vi som allra mest behöver använda vingarna då binds dom fast..
Vi både behandlar och behandlas kefft...

Med handen på korset som jag bär vart jag än är..
En rik blir aldrig offer i vår värld vart vi än är..
Vi tränade ju varje dag...
och tränar än idag

Ja dom säger att det är hårdare nu,
med lågkonjuktur, finanskris som framskritt med välfärdståget som spårade ur
Men det jag inte har råd med just nu hade jag heller aldrig råd med förut..

Men lögnerna förändrar mig aldrig, jag spottar samma skit som vanligt
För mitt hjärta skriker fortfarande fuck Annika Östberg och fria Dawit!

// Mikael

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0